Jag har numera två hem - lägenheten och stugan. De senaste fem veckorna har endast med korta avbrott tillbringat i stugan. Väldigt mysigt, nästan serent, men de senaste dagarna har jag längtat efter storstan. Längtat efter människor, caféer, gator och shopping. Och inte minst efter lägenheten (=vattentoalett!). Även om jag inte vill att semestern ska ta slut, och inte alls har någon lust att jobba igen, så har det känts lite mer ok eftersom jag får komma till min älskade huvudstad.
Så kommer jag äntligen hit - och det är lite av en chock. För mycket människor, unkna lukter i värmen, en instängd lägenhet och en man som kräks vid en papperskorg på Medborgarplatsen. Och turister över allt, inte bara på Västerlånggatan. Är detta vad jag har längtat efter? Märker att jag har en ny längtan: Att det ska börja ösregna så att en del av folket försvinner.
Men så ramlar fördelarna efterhand över mig. En välsorterad matbutik om hörnet gör att vi kan laga precis det vi är sugna på. Lite snyggshopping bara några minuter längre bort, för att inte tala om vad ett pass på Friskis med efterföljande lunch på Chaikhana kan göra för humöret. Och lägenheten går rätt fort att vädra ur.
Men lite längtar jag till mitt andra hem ändå, till stugan. Tänk så fantastiskt att få ha två hem att längta till.