I helgen hade jag en liten fest för att fira att jag blivit ett tredjedels sekel, 33,3 år. Jag umgicks först med tankar på att servera en tredjedels portion mat och ett tredjedels glas vin - men bestämde mig för att detta inte var tillrådligt. Man vill ju ändå att folk ska ha trevligt. Istället bestämde jag mig för ett orientaliskt tema, tände mängder av ljus och gjorde egna vinbladsdolmar vilket vederbörligen imponerade.
Jag gillar att ha fest. Men ändå är jag alltid väldigt nervös för att ingen ska komma, att alla ska vara upptagna eller bli sjuka. Och så är jag nervös för att maten inte ska räcka, fastän det alltid blir massa över. Min oro kommer alltid på skam. Folk kommer och jag får väldigt trevlig. Lördagkvällen var toppenmysig. Men på söndagen kände jag mig som en disktrasa. Tack och lov gör det ju ingenting på söndagar - man kan ställa in massa tallrikar i diskmaskinen, tända resterna av gårdagens ljus, äta resterna av gårdagens middag och sätta på en film.