Tvärs över gatan från vår lägenhet finns en restauranglokal. Vår gata är inte så tätt trafikerad, så det är inte det bästa av lägen. Ganska många fotgängare passerar ändå, men varken den första eller den andra restaurangen på plats klarade sig. Nu har restaurang nummer tre öppnat, en mycket trevlig indier. Snäppet fräschare än de flesta andra. Och jag gör allt jag kan för att de ska klara sig.
Sedan de öppnade i juli har jag varit där och ätit fyra-fem gånger i varierande sällskap. Jag tar dit mina vänner i hopp om att de ska komma tillbaka. Jag kollar från mitt fönster på kvällarna och försöker uppskatta om de har tillräckligt många kunder för att de ska gå runt. Jag håller tummarna. Jag vill så gärna att de ska klara sig. Inte bara för att de är trevliga och jag vill dem väl. Men också för att det är juste att ha en riktigt bra indier tvärs över gatan.