Sommar i stan innebär ojämn fördelning av folkmassor. Drottninggatan full. Västerlånggatan likaså. Vimmel vid slottet och Sergels torg. Men i övrigt brukar det vara rätt tomt. Mina söderkvarter känns nästan övergivna. Det är förvånansvärt lätt för mina besökare att hitta parkering. Jag kan utan ansträngning få plats på stamfikets uteservering.
I år anar jag ändå en liten förskjutning. Det talas tyska och spanska utanför Södra station. När jag äter lunch på Ka’s på Swedenborgsgatan hör jag brittiska till höger om mig och amerikanska till vänster. Och Götgatsbacken är full som vilken lördag som helst.
Turisterna sprider sig och jag är inte säker på att jag gillar det. Jag får försöka glädjas över affärsidkarnas extra intäkter.
