Tre saker som förvånar mig efter några dagar på Pride:
- Att det finns så otroligt många transor i Stockholm, och vilket enormt arbete de lägger ner på sitt utseende. Att de orkar! Fast de kanske bara orkar just de här dagarna om året.
- Att någon kan uppröras över regnbågsflaggorna på SL-bussarna. Okej att de kostade 40.000 men det tycker jag är ett rätt billigt pris för att välkomna en grupp som så länge varit åsidosatt och diskriminerad.
- Att det bara är flator och andra kvinnor vid kulturscenen i Prideparken. Alla killarna hänger vid öltälten och uppträdandena på stora scenen. Eller kanske det inte förvånar mig ändå.